Inslagen av ”tycka-tro-känna-uppleva”-metodik i texten är tydliga, anser Bo Edvardsson. MARKS KOMMUN: Punktinsatser har tidigare skrivit om hur socialtjänsten i Marks kommun drastiskt omhändertog tre barn 9, 6 och 4 år gamla den 19 maj.
Utredningen som gjorts av ett konsultbolag vilar på ytterst knepiga grunder.
Bo Edvardsson, docent i psykologi och i socialt arbete, är inte nådig i sin kritik. Hans granskning rörande det äldsta barnet bygger på genomläsning och kontroll utifrån vetenskapliga sammanhang och dess grundläggande principer för logik, saklighet och källkritik.
Edvardsson sammanfattar utredningsmetodiken som "sakligt icke godtagbar. Det finns anledning erinra om Regeringsformen 1 kap. 9§ med kravet på att iaktta saklighet och opartiskhet inom offentlig förvaltning."
För det första påpekar han att utredningen antar karaktär av "klippcollage" av uppgifter från olika håll och att frågeställningar som logiskt styr utredningsarbetet saknas. Likaväl påpekar han att de principer som använts för urval och inval av tillgängligt material icke redovisas.
Detta innebär att en utredning kan manipuleras just genom de val av uppgifter som presenteras i en utredning, särskilt när det är frågan om ett logiskt ostyrt klippcollage av uppgifter.
Vid utredningsarbete krävs det en öppen redovisning av samtligt material.
Utredningsförfarandet
I utredningen anges inte heller datum för telefonsamtal, och samtal, som pågått under själva utredningen. Det nämns heller inget om hur uppgifterna som förekommer i utredningen har säkerhetsställts genom bestyrkanden, systematisk replikering, kontroller och källkritisk prövning.
Bestyrkande från uppgiftslämnare
Bestyrkande från uppgiftslämnare, "uppläst och vidkänt”, saknas när det gäller en del av uppgifter - bland annat från föräldrarna och vad som sagts i polisförhör med barn och vuxna.
Edvardsson påpekar att det inte heller är en lämplig metod att enbart läsa upp för uppgiftslämnaren vad som har sagts, inte minst när det gäller långa referat. Han menar att det lämpliga är att uppgiftslämnaren får läsa igenom i lugn och ro så många gånger som vederbörande behöver.
Reaktioner på utredningen
"Systematisk replikering" från föräldrarna och barnet verkar inte ha iakttagits i utredningen.
Med systematisk menas här att möjlighet till replikering skall erbjudas för alla uppgifter som berör barnet. Att endast erbjuda replikmöjlighet på enstaka uppgifter innebär inte att replikeringen är systematisk.
Om till exempel en berörd vuxen berörs av uttalanden från en referent, så skall den berörde erbjudas att ge replik före den icke replikerade uppgiften används. Samma gäller för ett barn som berörs av uttalanden.
Man kan aldrig komma ifrån att fel och vagheter kommer att användas i bedömningsresonemangen.
Källredovisning saknas
Källredovisning saknas för många av uppgifterna. Ett exempel på detta är när det står ”personal” - det är ingen godtagbar källa. Källor skall anges så noga att de kan uppsökas, antingen som personer eller som dokument.
”Personal” har både för- och efternamn och en befattning.
En tydlig tidsaxel är viktigt
En tydlig tidsaxel är viktig vid utredningsarbete. Uppgifter skall placeras i tid då en del uppgifter kan anses föråldrade och i dagsläget icke vara relevanta. Icke att glömma att det kan ha betydelse för resonemang och tolkning i vilken tidsordning händelser har inträffat.
Edvardsson anser att många påståenden i utredningen är vaga, generaliserande eller har karaktär av personligt tyckande eller överdrifter. Han menar att det är viktigt med konkreta uppgifter om situationer, beteenden och förlopp.
Sakliga grunder för påståenden måste kunna uppvisas. Vaga tyckanden kan inte godtas, då vaghet ofta kan användas för övertalningssyften.
Tolkningar och tyckanden
I utredningen förekommer tolkningar som kan se ut som fakta och där alternativa tolkningsmöjligheter inte övervägs, till exempel. ”X har stort kontrollbehov”.
Godtyckliga tolkningar kan även kallas för tyckande från den som framfört tolkningen.
Utredning på utredningshem
Vad gäller utredning på utredningshem, kan icke utredningshem anses vara relevanta och naturliga miljöer, i sådana miljöer med krav på ny anpassning och i interaktioner med personal och andra familjer kan sociala fenomen uppkomma som annars inte skulle varit aktuella. Dessutom redovisas utredningsmaterialet mängder av uppgifter som inte genomgått kritisk prövning genom bestyrkanden och systematisk replikering. Sammanhang runt uppgifter försvinner - till exempel vad personal gjort och sagt.
Missuppfattningar, tyckanden, minnesfel och annat skrivs ner som om det vore frågan om material av värde.
Allvarliga saklighetsproblem
Att personal på utredningshem ofta saknar utredningskompetens och inte begriper observationsmetodik och dokumentationsmetodik utgör allvarliga saklighetsproblem, menar Edvardsson och påpekar att utbildningsnivån ofta är låg.
Vad gäller referatet om vad som påstås ha sagts under polisförhör, är det inte ens bestyrkt i förhållande till en inspelning. Där saknas helt uppgifter om vad förhörsledaren har påstått och ställt för frågor.
Ett stort problem vid det här slaget av polisförhör med barn är att förhörledarna ofta talar mycket mer än barnet och att i många fall förekommer omfattande påverkan genom förutsättande, ledande, upprepade, argumenterande, pressande och annat.
Edvardsson menar att urvalet av frågor är ofta ensidigt till förmån för en anmälningshypotes.
En kritisk prövning av förhörsmaterialet förutsätter noggrann genomgång av exakta dialogutskrifter.
Det kan även anmärkas att det inte står något om någon överenskommelse med barnet att tala sanning under polisförhöret. Sådana överenskommelser görs praktiskt taget aldrig, trots rekommendationer från internationella forskningsauktoriteter.
Det inspelade samtalet
Vad gäller sammandraget av flickans inspelade samtal med sin nära släkting så framgår vad Edvardsson förstår bara vad barnet skall ha sagt, inte vad hennes släkting skallha sagt, påstått eller frågat.
Enligt Edvardssons erfarenhet är inspelningar av ”privata försök att utreda", i regel utredningsmetodiskt undermåliga. Mängder av olika påverkanstekniker kan figurera.
Inte heller här sägs något i utredningen om någon överenskommelse att tala sanning.
Det sociala förlopp som föregick inspelningen framgår inte heller.
Polis och åklagare skall sköta utredningsarbetet
Som allt annat material bör även detta göras till föremål för källkritisk prövning, vilket Edvardsson menar inte haft möjlighet att göra.
Han påpekar även att det bör tilläggas att anhöriga och socialtjänsten inte bör syssla med utredningsarbete vid misstanke om brott. Det måste anses utredningsmetodiskt felaktigt att socialtjänsten gett budskapet att den nära släktingen kunde tala med flickan och därmed allvarligt störa förutsättningarna för ett polisförhör.
Polis och åklagare skall sköta utredningsarbetet vid misstanke om brott.
Alkohol problem
Det antyds att modern på flera ställen skulle ha ”alkoholproblem”.
Frågan är hur uppgiftslämnarna kan veta detta och var gränsen för begreppet alkoholproblem skulle dras.
Vad Edvardsson förstår av texten kan modern ha varit berusad vid något eller några tillfällen om man kan tro uppgiftslämnare. Men inte på långa vägar alla som uppträtt berusade i vår alkoholtoleranta kultur anses ha alkoholproblem.
Etiskt inkorrekt
Att socialtjänsten har sett in genom fönstren i familjens villa och sedan dokumenterat skriftligt, borde prövas både juridisk och etisk. Edvardsson bedömer det vara integritetskränkande och har under sina 30 års kontakter med socialtjänsten aldrig tidigare stött på liknande.
”Tycka-tro-känna-uppleva”-metodik
Inslagen av ”tycka-tro-känna-uppleva”-metodik i texten är tydliga. Fakticitetsanspråk är inte berättigade vid sådan extremt subjektiv metodik, där bedömaren ofta sammanblandar sig själv med den som bedöms, menar Edvardsson.
Utredningen som gjorts av ett konsultbolag vilar på ytterst knepiga grunder.
Bo Edvardsson, docent i psykologi och i socialt arbete, är inte nådig i sin kritik. Hans granskning rörande det äldsta barnet bygger på genomläsning och kontroll utifrån vetenskapliga sammanhang och dess grundläggande principer för logik, saklighet och källkritik.
Edvardsson sammanfattar utredningsmetodiken som "sakligt icke godtagbar. Det finns anledning erinra om Regeringsformen 1 kap. 9§ med kravet på att iaktta saklighet och opartiskhet inom offentlig förvaltning."
För det första påpekar han att utredningen antar karaktär av "klippcollage" av uppgifter från olika håll och att frågeställningar som logiskt styr utredningsarbetet saknas. Likaväl påpekar han att de principer som använts för urval och inval av tillgängligt material icke redovisas.
Detta innebär att en utredning kan manipuleras just genom de val av uppgifter som presenteras i en utredning, särskilt när det är frågan om ett logiskt ostyrt klippcollage av uppgifter.
Vid utredningsarbete krävs det en öppen redovisning av samtligt material.
Utredningsförfarandet
I utredningen anges inte heller datum för telefonsamtal, och samtal, som pågått under själva utredningen. Det nämns heller inget om hur uppgifterna som förekommer i utredningen har säkerhetsställts genom bestyrkanden, systematisk replikering, kontroller och källkritisk prövning.
Bestyrkande från uppgiftslämnare
Bestyrkande från uppgiftslämnare, "uppläst och vidkänt”, saknas när det gäller en del av uppgifter - bland annat från föräldrarna och vad som sagts i polisförhör med barn och vuxna.
Edvardsson påpekar att det inte heller är en lämplig metod att enbart läsa upp för uppgiftslämnaren vad som har sagts, inte minst när det gäller långa referat. Han menar att det lämpliga är att uppgiftslämnaren får läsa igenom i lugn och ro så många gånger som vederbörande behöver.
Reaktioner på utredningen
"Systematisk replikering" från föräldrarna och barnet verkar inte ha iakttagits i utredningen.
Med systematisk menas här att möjlighet till replikering skall erbjudas för alla uppgifter som berör barnet. Att endast erbjuda replikmöjlighet på enstaka uppgifter innebär inte att replikeringen är systematisk.
Om till exempel en berörd vuxen berörs av uttalanden från en referent, så skall den berörde erbjudas att ge replik före den icke replikerade uppgiften används. Samma gäller för ett barn som berörs av uttalanden.
Man kan aldrig komma ifrån att fel och vagheter kommer att användas i bedömningsresonemangen.
Källredovisning saknas
Källredovisning saknas för många av uppgifterna. Ett exempel på detta är när det står ”personal” - det är ingen godtagbar källa. Källor skall anges så noga att de kan uppsökas, antingen som personer eller som dokument.
”Personal” har både för- och efternamn och en befattning.
En tydlig tidsaxel är viktigt
En tydlig tidsaxel är viktig vid utredningsarbete. Uppgifter skall placeras i tid då en del uppgifter kan anses föråldrade och i dagsläget icke vara relevanta. Icke att glömma att det kan ha betydelse för resonemang och tolkning i vilken tidsordning händelser har inträffat.
Edvardsson anser att många påståenden i utredningen är vaga, generaliserande eller har karaktär av personligt tyckande eller överdrifter. Han menar att det är viktigt med konkreta uppgifter om situationer, beteenden och förlopp.
Sakliga grunder för påståenden måste kunna uppvisas. Vaga tyckanden kan inte godtas, då vaghet ofta kan användas för övertalningssyften.
Tolkningar och tyckanden
I utredningen förekommer tolkningar som kan se ut som fakta och där alternativa tolkningsmöjligheter inte övervägs, till exempel. ”X har stort kontrollbehov”.
Godtyckliga tolkningar kan även kallas för tyckande från den som framfört tolkningen.
Utredning på utredningshem
Vad gäller utredning på utredningshem, kan icke utredningshem anses vara relevanta och naturliga miljöer, i sådana miljöer med krav på ny anpassning och i interaktioner med personal och andra familjer kan sociala fenomen uppkomma som annars inte skulle varit aktuella. Dessutom redovisas utredningsmaterialet mängder av uppgifter som inte genomgått kritisk prövning genom bestyrkanden och systematisk replikering. Sammanhang runt uppgifter försvinner - till exempel vad personal gjort och sagt.
Missuppfattningar, tyckanden, minnesfel och annat skrivs ner som om det vore frågan om material av värde.
Allvarliga saklighetsproblem
Att personal på utredningshem ofta saknar utredningskompetens och inte begriper observationsmetodik och dokumentationsmetodik utgör allvarliga saklighetsproblem, menar Edvardsson och påpekar att utbildningsnivån ofta är låg.
Vad gäller referatet om vad som påstås ha sagts under polisförhör, är det inte ens bestyrkt i förhållande till en inspelning. Där saknas helt uppgifter om vad förhörsledaren har påstått och ställt för frågor.
Ett stort problem vid det här slaget av polisförhör med barn är att förhörledarna ofta talar mycket mer än barnet och att i många fall förekommer omfattande påverkan genom förutsättande, ledande, upprepade, argumenterande, pressande och annat.
Edvardsson menar att urvalet av frågor är ofta ensidigt till förmån för en anmälningshypotes.
En kritisk prövning av förhörsmaterialet förutsätter noggrann genomgång av exakta dialogutskrifter.
Det kan även anmärkas att det inte står något om någon överenskommelse med barnet att tala sanning under polisförhöret. Sådana överenskommelser görs praktiskt taget aldrig, trots rekommendationer från internationella forskningsauktoriteter.
Det inspelade samtalet
Vad gäller sammandraget av flickans inspelade samtal med sin nära släkting så framgår vad Edvardsson förstår bara vad barnet skall ha sagt, inte vad hennes släkting skallha sagt, påstått eller frågat.
Enligt Edvardssons erfarenhet är inspelningar av ”privata försök att utreda", i regel utredningsmetodiskt undermåliga. Mängder av olika påverkanstekniker kan figurera.
Inte heller här sägs något i utredningen om någon överenskommelse att tala sanning.
Det sociala förlopp som föregick inspelningen framgår inte heller.
Polis och åklagare skall sköta utredningsarbetet
Som allt annat material bör även detta göras till föremål för källkritisk prövning, vilket Edvardsson menar inte haft möjlighet att göra.
Han påpekar även att det bör tilläggas att anhöriga och socialtjänsten inte bör syssla med utredningsarbete vid misstanke om brott. Det måste anses utredningsmetodiskt felaktigt att socialtjänsten gett budskapet att den nära släktingen kunde tala med flickan och därmed allvarligt störa förutsättningarna för ett polisförhör.
Polis och åklagare skall sköta utredningsarbetet vid misstanke om brott.
Alkohol problem
Det antyds att modern på flera ställen skulle ha ”alkoholproblem”.
Frågan är hur uppgiftslämnarna kan veta detta och var gränsen för begreppet alkoholproblem skulle dras.
Vad Edvardsson förstår av texten kan modern ha varit berusad vid något eller några tillfällen om man kan tro uppgiftslämnare. Men inte på långa vägar alla som uppträtt berusade i vår alkoholtoleranta kultur anses ha alkoholproblem.
Etiskt inkorrekt
Att socialtjänsten har sett in genom fönstren i familjens villa och sedan dokumenterat skriftligt, borde prövas både juridisk och etisk. Edvardsson bedömer det vara integritetskränkande och har under sina 30 års kontakter med socialtjänsten aldrig tidigare stött på liknande.
”Tycka-tro-känna-uppleva”-metodik
Inslagen av ”tycka-tro-känna-uppleva”-metodik i texten är tydliga. Fakticitetsanspråk är inte berättigade vid sådan extremt subjektiv metodik, där bedömaren ofta sammanblandar sig själv med den som bedöms, menar Edvardsson.
Forsknings ensamrätt: Crish Bughatan Hihs / Kontakt: info@cctvradio.com Pressmeddelande Rapportering: Svenskt-Peruanskt autistiskt 4 årigt barn vars mamma kommer från Peru har förbjudits att fira jul med sin mor. --- Göra: socialarbetare? av Socialtjänsten Sverige
RSS Feed
